L-o satt och väntade i trappen, nyduschad och utpumpad. Spinning var hans melodi.
Slängde ihop lite mat, bjöd in mannen med stort H i Jennys liv.
Efter maten hade slukats av hungriga ingenjörer var det dax att slita telefonen i stycken.
Erik berättade att det där allt var en hederlig televerket lur.
De andra ingenjörerna nickade.
Jag sträckte mig framåt för att ta en näve Nonstop. Tänkte på Gotland.
Tog en stor näve, slängde dem i munnen samtidigt som jag sa:
-Nej, nu skruvar vi upp den här puppyn.
L-o skruvar lekande lätt.
En matris ritas upp för att klara uppgiften
Lösningen visade sig vara det röda och blå stiften.
Kaffe sattes på, hjärnona behövde tänka. Erik ringde en vän, var borta en kvart, femton minuter ungefär.
Röd kopplades till ett stift, och blå till ett annat. Erik lyfte luren, berättade att det lät som ungefär 440Hz. Gav oss varsin hög-femma och log. Bra jobbat grabbar.
Lite mer fin meck, ringaren skulle kopplas in. L-o förklarade att det inte kunde vara hjärnkirurgi. Hade vi kommit så här långt, så borde vi klara det här. 3 vågade livet.. här är resultatet:

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar